Jag har en längre tid kört HCHF, high carb high fat, och även högt proteinintag. Dvs jag äter vad jag vill och när jag vill. Fast jag slutade äta godis* i april 2011 och faktiskt blir jag aldrig sugen på det längre. När jag var i Australien ett år, då exkluderades i princip allt fett och socker under 3 månaders tid. Då var man inte så sugen speciellt mycket heller och när man väl åt skärp mådde man ganska uselt. Men det var som sagt ofrivilligt, annars äter jag (nästan) allt.
Det var visserligen en tid i mitt liv då jag beslutade mig för att vara vegetarian.
Anledningen till det var att jag spenderade en sommar i USA och för mycket av det goda helt enkelt. För mycket mat överlag kan man ju säga.
Det blev tills lut väldigt tråkigt och jag blev förfärligt sugen på kött. Är det inte alltid så att just dieter är svåra att hålla sig till. Poäng däremot är ju att det blir just resultat om man håller sig till den. Det svåra är bara att inte fuska. Fast när man ser till mekanismen bakom LCHF så köper jag att det fungerar för många. Framförallt feta och/eller insulinresistenta personer.
Det är i princip omöjligt att gå upp i vikt utan insulin i kroppen och varken fett eller protein ger ett märkbart insulinsvar.
*Inkluderar ej glass, choklad, strössel, chips, topping, naturgodis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar